Nähäpp, ingen ville köpa vårt fula gula hus..

Igår var det visning för 3:e gången av vårt hus i Södertälje.
Vi visste ju innan att det kunde bli så att ingen köper. Marknaden är ju enligt alla experter mer eller mindre stendöd och många spekulanter bidar sin tid och väntar på att säljarna ska bli desperata å dumpa priserna så småningom.. Men vi kommer inte rea ut vår kåk inte. Det blir till å leta nya hyresgäster istället. Det hade ju givetvis varit skönt att få sälja bort det så vi verkligen på allvar kan lämna det bakom oss å helt ta tag i vårt liv här i Mariefred men nu när det blev som det blev så kan man iaf trösta sig med att det antagligen innebär en ekonomisk fördel för oss att hyra ut några år till innan vi säljer.
Vi har ju bara haft huset i drygt 3 år. När vi köpte efter åratals husletande var avsikten förstås att vi skulle bo där väldigt länge. Vi var dumma och naiva nog att binda räntorna på halva lånen på 10 år vilket ju innebär att vi nu OM vi hade sålt skulle få betala en större summa till banken i ränteskillnad enbart för att lösa lånen i förtid. Såpass mycket pengar att vi i princip skulle hamna på precis plus-minus-noll om vi sålt för utropspris. Om vi väntar några år finns iaf chansen att vi kan göra en liten vinst.
Här e lite bilder från huset. Måste säga att de nuvarande hyresgästerna har det väldigt fint hemma hos oss ;-)

Vi har även snuddat vid tanken på att vi kanske måste flytta tillbaka om det är så illa att vi inte hittar några seriösa hyresgäster som kan ta över när de nuvarande flyttar.
Dock är vi rörande överens om att det är det absolut sista alternativet och att det skulle kännas helt förödane att flytta tillbaka pojkarna dit så dom tvingas gå i någon av Söderäljes katastofalt dåliga å stökiga skolor. Det finns en enda skola där som jag skulle kunna tänka mig att ha dom i och där är det inte lätt att få plats, en privatskola.
Dante har kommit in så fantastiskt fint i sin klass å det är verkligen ett gäng med urmysiga ungar. Klassfröken är en varm men ganska bestämd kortvuxen dam som verkligen på nolltid har fått råkoll på varje individ i gruppen och som barnen verkligen gillar. Tyckte allra först att hon kanske verkade lite mossig å gammalmodig men hon har vunnit mer och mer för varje dag och nu har hon verkligen vunnit hela mitt förtroende.
Dante är såå glad varje dag å berättar med stor entusiasm om allt han och kompisarna varit med om under dagen. Fast tjejer tycker han är jobbigt. Jätteblyg är han å svär bara tyst för sig själv om vi möter någon av tjejerna från klassen ute på stan eller nåt, svarar ytterst kort å besvärat om hon glatt utbrister HEEJ Dante!..

Finaste älskade klok-Dante. Ett antal tänder saknas å det är ju så charmigt!